Det är sån stor sorg i min kropp, framförallt i mitt hjärta. Tiden bara går och går samtidigt som jag minns tillbaks hur allt hänt. Det känns overkligt, jag vågar inte ens tro på att det har hänt. Baby är borta för alltid och det finns inget jag kan göra åt saken. Jag försöker le och skratta bort min smärta men jag vet att det inte kommer funka sålänge till. Livet är orättvist 💔

I tisdags släppte vi ut Della, Daisy och Sterling på "sommarbete" jisses så överlyckliga dem blev 😄

Idag red jag Della barbacka, halva turen i regn trots sol - wtf händer 😐 hon var alldeles grön i munnen efter 😄💕 

Min prinsessa 💖